Tua Forsström

Tua Forsström
Tua Forsström på Bokmässan i Göteborg 2011.
Tua Forsström på Bokmässan i Göteborg 2011.
Född2 april 1947 (77 år)
Borgå, Finland
YrkeFörfattare
NationalitetFinlandssvensk Finland
SpråkSvenska
Verksam1969
DebutverkDikter om kärlek och annat (1972)
Noterbara verkTallört (1979)
Efter att ha tillbringat en natt bland hästar (1997)

Tua Birgitta Forsström, född 2 april 1947 i Borgå, Finland, är en finlandssvensk författare. Tua Forsström är mest känd som lyriker men har även skrivit texter för ett oratorium och ett rekviem, operalibretto och dramatik.[1] Hon debuterade 1972 med En dikt om kärlek och annat. Hon har varit stilbildande inom nordisk lyrik och har tilldelats en mängd litteraturpriser. Hennes dikter är översatta till flera språk.[2] 2019 utsågs hon till ledamot i Svenska Akademien.[3]

Biografi

Tua Forsström är född i Borgå, Finland. Fadern var forstmästare och modern folkskollärare. Hon lärde sig tidigt att läsa och uppmuntrades att skriva och sjunga.[4] Hon avlade studentexamen i Ekenäs 1966 och studerade därefter psykologi, svensk litteratur och filosofi vid Helsingsfors universitet.

1972 blev hon kandidat i humanistiska ämnen och började därefter arbeta som journalist vid Nya Pressen och radion samt som förlagsredaktör vid Söderströms förlag.[4] Samma år publicerade hon sin första diktsamling.

Tua Forsström adopterade 1976 en dotter från Thailand. Hon bor halvårsvis bor i Helsingfors och i Tenala i västra Nyland,[5] där hon tillbringat sin barndoms somrar. År 2015 avled hennes barnbarn. Till hennes minne har Tua Forsström och dottern instiftat Vanessapriset för barn- och ungdomslitteratur.[6]

Tua Forsström var styrelsemedlem i Finlands svenska författareförening 1973-85 samt 1989-95 och vice ordförande vid finska PEN 1984-86[7]

I februari 2019 valdes hon till ny ledamot på stol nr 18 i Svenska Akademin. Hon efterträdde där Katarina Frostenson och tog sitt inträde under Svenska Akademiens högtidssammankomst 20 december 2019.[8][3]

Författarskap

Tua Forsström skriver på svenska och hittills (februari 2019) har hon givit ut 12 diktsamlingar.

Under uppväxten läste hon och tog intryck av bland andra de svenska poeterna Verner von Heidenstam, Werner Aspenström och Gunnar Ekelöf.[7]

Bland andra poeter som givit påverkan finns ex Rainer Maria Rilke.

Debutsamlingen En dikt om kärlek och annat, 1972, mottogs positivt och för den fjärde diktsamlingen Tallört, 1979, tilldelades författaren statens litteraturpris och hon benämndes ”en av finlandssvenskhetens allra främsta diktare idag”.[4]

Hennes dikter kännetecknas av ett enkelt, tillgängligt språk med en melankolisk ton. Naturen är påtagligt närvarande. Dikterna beskrivs som måleriska och stämningsfångande.[9] Det finns ofta referenser till litteratur, filosofi eller konst[10]: "...hennes lyrik är full av internationella referenser men det enkla, anspråkslöst naturnära med lokal prägel utgör ett viktigt inslag".[11] Hon har tillämpat en dialektisk poesiteknik med egna och andras textfragment ställda i relation till varandra. Samlingen Efter att ha tillbringat en natt bland hästar, 1997, innehåller dikter i dialog med den ryske regissören Andrej Tarkovskij. För denna tilldelades författaren Nordiska rådets litteraturpris.[7] Sorg och saknad präglar de senare diktsamlingarna En kväll i oktober rodde jag ut på sjön, 2012, och Anteckningar, 2018.[12][13]

Tua Forsström har också skrivit sångtexter, ett oratorium Marianergraven, libretto till operan Stjärndamm , ett rekviem samt dramatik.[4][7][1]

Bibliografi

Diktsamlingar

Samlingsvolym

  • 2003Jag studerade en gång vid en underbar fakultet

Priser och utmärkelser

Litteratur

  • Rustad, Hans Kristian, red (2017). Tua Forsströms forfatterskap. Nordisk samtidspoesi. Vallset: Oplandske Bokforlag. ISBN 978-82-75182-52-2 

Källor

  1. ^ [a b] ”LIBRIS - sökning: tua forsström”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/hitlist?f=simp&q=tua+forsstr%C3%B6m&r=&m=10&s=r&t=v&d=libris&p=8. Läst 3 mars 2019. 
  2. ^ ”Sök - Uppslagsverket Finland”. www.uppslagsverket.fi. https://www.uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-ForsstroemTua. Läst 26 februari 2019. 
  3. ^ [a b] ”Ny ledamot i Svenska Akademien | Svenska Akademien”. www.svenskaakademien.se. https://www.svenskaakademien.se/press/ny-ledamot-i-svenska-akademien-7. Läst 5 mars 2019. 
  4. ^ [a b c d] *”Forsström, Tua”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5518-1416928958124 
  5. ^ ”Tua Forsström, stol nummer 18 | Svenska Akademien”. www.svenskaakademien.se. https://www.svenskaakademien.se/tua-forsstrom-stol-nummer-18. Läst 10 augusti 2020. 
  6. ^ Media, K. S. F.. ”Förlaget instiftar Vanessapriset”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/forlaget-instiftar-vanessapriset/. Läst 26 februari 2019. 
  7. ^ [a b c d] ”Forsström, Tua - Alex Författarlexikon”. Alex. https://www.alex.se/lexicon/article/forsstrom-tua. Läst 19 februari 2019. 
  8. ^ Josefsson, Erika m.fl (12 februari 2019). ”Anders Olsson: Hon är en fantastisk lyriker”. gp.se. http://www.gp.se/1.13265667. Läst 19 februari 2019. 
  9. ^ Lappalainen, Topi. ”Måleriska och vemodiga dikter”. www.vastranyland.fi. https://www.vastranyland.fi/artikel/maleriska-och-vemodiga-dikter/. Läst 26 februari 2019. 
  10. ^ ”Tua Forsström (poet) - Finland - Poetry International” (på engelska). www.poetryinternationalweb.net. Arkiverad från originalet den 6 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190306112041/https://www.poetryinternationalweb.net/pi/site/poet/item/14297/11622/Tua-Forsstrom. Läst 26 februari 2019. 
  11. ^ Bergsten, Staffan (2007). Den svenska poesins historia. Wahlström och Widstrand. sid. 395-396. ISBN 978-91-46-21303-1 
  12. ^ Brunell, Anna-Lina. ”En sparv som faller, ett barn som dött”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/en-sparv-som-faller-ett-barn-som-dott/. Läst 5 mars 2019. 
  13. ^ ”Att förvalta i förtvivlan | dagensbok.com”. http://dagensbok.com/2018/11/07/forsstrom-anteckningar/. Läst 5 mars 2019. 
  14. ^ ”1998 Tua Forsström, Finland: Efter att ha tillbringat en natt bland hästar” (på danska). Nordisk Samarbejde. https://www.norden.org/sv/nominee/1998-tua-forsstrom-finland-efter-att-ha-tillbringat-en-natt-bland-hastar. Läst 13 januari 2020. 
  15. ^ ”Tua Forsström får Bellmanpriset” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2003/12/20/tua-forsstrom-far-bellmanpriset. Läst 13 januari 2020. 
  16. ^ ”Aniara-priset till Tua Forsström”. Mynewsdesk. Arkiverad från originalet den 13 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200113085857/http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/aniara-priset-till-tua-forsstroem-165550. Läst 13 januari 2020. 
  17. ^ ”De Nios pris till Tua Forsström”. Svenska Dagbladet. 15 maj 2007. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/de-nios-pris-till-tua-forsstrom. Läst 13 januari 2020. 
  18. ^ ”Hon får Werner Aspenströmpriset”. dt.se. 15 november 2013. https://www.dt.se/artikel/hon-far-werner-aspenstrompriset. Läst 13 januari 2020. 
  19. ^ ”Fem författare får dela på en halv miljon”. gp.se. 20 december 2018. http://www.gp.se/1.11930766. Läst 13 januari 2020. 
  20. ^ ”Tua Forsström får årets Bellmanpris”. www.forlaget.com. https://www.forlaget.com/bellmanpriset-till-tua-forsstrom/. Läst 13 januari 2020. 
  21. ^ ”Tua Forsström tilldelas Ferlinpriset”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2019-09-30/tua-forsstrom-tilldelas-ferlinpriset. Läst 13 januari 2020. 

Externa länkar

v  r
Svenska Akademien
"Att arbeta uppå svenska språkets renhet, höghet och styrka"
Nuvarande ledamöter
(alla ledamöter)
1. Eric M. Runesson · 2. Bo Ralph · 3. David Håkansson · 4. Anders Olsson · 5. Ingrid Carlberg · 6. Tomas Riad · 7. Åsa Wikforss · 8. Jesper Svenbro · 9. Ellen Mattson · 10. Peter Englund · 11. Mats Malm · 12. Per Wästberg · 13. Anne Swärd · 14. Steve Sem-Sandberg · 15. Jila Mossaed · 16. Anna-Karin Palm · 17. Horace Engdahl · 18. Tua Forsström
Svenska Akademiens valspråk: "Snille och smak"
Ständiga sekreterare
Svenska Akademiens ordbok · Svenska Akademiens ordlista över svenska språket · Nobelpriset i litteratur · Kultur i Sverige
v  r
Ledamöter av Svenska Akademien, stol 18
Nils Lorens Sjöberg (1787) · Anders Fredrik Skjöldebrand (1822) · Pehr Henrik Ling (1835) · Per Daniel Amadeus Atterbom (1840) · Johan Henrik Thomander (1857) · Gustaf Ljunggren (1866) · Vitalis Norström (1907) · Oscar Montelius (1917) · Albert Engström (1922) · Gunnar Mascoll Silfverstolpe (1941) · Gustaf Hellström (1942) · Bertil Malmberg (1953) · Gunnar Ekelöf (1958) · Artur Lundkvist (1968) · Katarina Frostenson (1992) · Tua Forsström (2019)
Lista över ledamöter
v  r
Tollanderska priset av Svenska litteratursällskapet i Finland
1913-1929
1913: Valfrid Vasenius, Bertel Gripenberg · 1914: Hjalmar Procopé, Arvid Mörne, Jacob Tegengren · 1915: Jacob Tegengren, John Arnold Bergh, Sigrid Backman · 1916: Hjalmar Procopé, Ture Janson, Richard Malmberg, Runar Schildt · 1917: Karin Smirnoff, Jarl Hemmer, Ragnar Ekelund, Erik Furuhjelm, Gabriel Sanden · 1918: Emil Zilliacus, Runar Schildt · 1919: Ragnar Ekelund · 1920: Jarl Hemmer · 1921: Arvid Mörne · 1922: Josefina Bengts · 1923: Ture Janson · 1924: Wilhelm Ruuth · 1925: Sigurd Nordenstreng · 1926: Bertel Gripenberg · 1927: Arvid Mörne · 1928: Gabriel Rein · 1929: Arvid Mörne
1930-1949
1930: Emil Zilliacus · 1931: Arvid Mörne · 1932: Emil Zilliacus · 1933: R.R. Eklund · 1934: Hagar Olsson · 1935: Hans Ruin · 1936: Sigurd Frosterus · 1937: Sally Salminen · 1938: Eric Anthoni · 1939: Harald Jernström · 1940: Jacob Tegengren · 1941: Ivar Heikel · 1942: Bertel Gripenberg · 1943: Elmer Diktonius · 1944: R.R. Eklund · 1945: Bertel Hintze · 1946: Solveig von Schoultz · 1947: Olav Ahlbäck · 1948: Mirjam Tuominen · 1949: Sven Lindman
1950-1969
1950: Hagar Olsson · 1951: Eirik Hornborg · 1952: Göran Schildt · 1953: Walentin Chorell · 1954: Oscar Parland · 1955: Ole Torvalds · 1956: Göran Stenius · 1957: Åke Granlund · 1958: Bo Carpelan · 1959: Carl-Rudolf Gardberg · 1960: Erik Heinrichs · 1961: Anna Bondestam · 1962: Bo Carpelan · 1963: Oscar Parland · 1964: Nils Erik Wickberg · 1965: Lars Huldén · 1966: Christer Kihlman · 1967: Rabbe Enckell, Anders Cleve · 1968: Birgit Klockars, Kurt Zilliacus · 1969: Ralf Nordgren, Johan Wrede
1970-1989
1970: John Gardberg · 1971: Tove Jansson · 1972: Karin Allardt Ekelund · 1973: Olof Enckell · 1974: Tito Colliander · 1975: Oscar Nikula · 1976: Thomas Warburton · 1977: Nils Erik Wickberg · 1978: Valdemar Nyman · 1979: Anna Bondestam · 1980: Stig Jägerskiöld · 1981: Solveig von Schoultz · 1982: Lorenz von Numers · 1983: Bo Carpelan · 1984: Torsten Steinby · 1985: Johannes Salminen · 1986: Gösta Ågren · 1987: Georg Henrik von Wright · 1988: Christer Kihlman · 1989: Johan Wrede
1990-2009
1990: Peter Sandelin · 1991: Göran Schildt · 1992: Mikael Enckell · 1993: Jan-Magnus Jansson · 1994: Claes Andersson · 1995: Lars Huldén · 1996: Erik Allardt · 1997: Olle Sirén · 1998: Tua Forsström · 1999: Märta Tikkanen · 2000: George C. Schoolfield · 2001: Erik Kruskopf · 2002: Jörn Donner · 2003: Merete Mazzarella · 2004: Carl Jacob Gardberg · 2005: Irmelin Sandman Lilius · 2006: Inga-Britt Wik · 2007: Johan Bargum · 2008: Klaus Törnudd · 2009: Leif Salmén
2010-
2010: Ralf Långbacka · 2011: Ulla-Lena Lundberg · 2012: Kurt Högnäs · 2013: Rainer Knapas · 2014: Bo Lönnqvist · 2015: Birgitta Boucht · 2016: Bengt Ahlfors · 2017: Max Engman · 2018: Kjell Westö · 2019: Tuva Korsström · 2020: Monika Fagerholm · 2021: Fredrik Lång · 2022: Robert Åsbacka · 2023: Gustav Björkstrand
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 17254749LCCN: n86839043ISNI: 0000 0000 8360 3122GND: 133601471Libris XL: 86lnnqts39h3rjq Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.SUDOC: 029544270BNF: cb12114820m (data)BIBSYS: 90103245CiNii: DA12540810