Svenska Samernas Riksförbund

Svenska Samernas Riksförbund (SSR), Sámiid riikkasearvi, är riksorganisation för framför allt renskötande samer i Sverige.[1] Medlemmar är Sveriges 44 samebyar samt 17 av landets sameföreningar.[2] Förbundets kansli finns i Umeå.

Historia

Organisationspionjärerna bland de svenska samerna, samlade under en folkbildningskurs i Stockholm i januari 1905. Stående från vänster: Erik Persson, Arvidsjaur, Torkel Larsson-Kråik, Röberg, Vilhelmina, kyrkoherde Gustav Park, Stensele (Uppsala), Lars Olofsson, Arvidsjaur, Nils Thomasson, Satsfjäll, Vilhelmina, Sara Pröjs, Arvidsjaur, Anders Johansson, Arvidsjaur, Per Johansson, Hosjöbotten och Elsa Laula, Dikanäs. Sittande från vänster: Margit Kristoffersson, Klimpfjäll, Vilhelmina, Hans Nilsson-Fjällstedt, Oviksfjällen, Maria Laula, Dikanäs, Abraham Johansson, Arjeplog, Hans Nilsson, Vilhelmina, Karin Stenberg, Arvidsjaur och Nils Nilsson-Schain, Mittådalen.

Svenska Samernas Riksförbund bildades 1950 på dåvarande Samernas folkhögskola i Jokkmokk på initiativ av prästen Gustav Park. Denne blev också organisationens första ordförande.[3]

Lapparnes Centralförbund

De samiska organisationssträvandena gick dock betydligt längre tillbaks i tiden. Redan 1904 tog Elsa Laula initiativ till att bilda Lapparnes Centralförbund, som blev den första samiska riksorganisationen i Sverige. Förbundet antog ett program där man krävde statligt stöd till bättre skolförhållanden och folkbildning bland samerna. Till förbundet anslöt sig framför allt lokalföreningar i Västerbottens och Jämtlands län. Åren 1904–1905 utgav förbundet Lapparnes Egen Tidning.[4]. Detta första förbund lades dock ned redan efter ett par år.

År 1918 kallade Vilhelmina-Åsele sameförening till det första samiska landsmötet i Sverige, som hölls i Missionskyrkan i Östersund (vid Nytorget). Huvudtalare vid mötet var Torkel Tomasson och Gustav Park. Viktiga ämnen var samernas bosättningsfråga, renbeteslagen och skolfrågan. Landsmötet beslutade också att stödja Lapparnes Centralförbund och försöka få fart på verksamheten. På grund av ekonomiska svårigheter tvingades dock förbundet åter lägga ned 1923.

Nya landsmöten hölls i Arvidsjaur 1937 och 1948, och vid det sistnämnda mötet tillsatte en interimstyrelse med uppgift att kalla till ett möte för att bilda en riksorganisation. Det blev mötet i Jokkmokk, då SSR bildades.[5]

Ordförande genom tiderna[3]

Källor

Noter

  1. ^ ”Om SSR”. Svenska Samernas Riksförbund. http://www.sapmi.se/om-ssr/. Läst 2 januari 2017. 
  2. ^ ”Medlemmar SSR”. Svenska Samernas Riksförbund. https://www.sapmi.se/medlemmar-ssr/. Läst 16 juni 2022. 
  3. ^ [a b] ”Historia”. Svenska Samernas Riksförbund. Arkiverad från originalet den 11 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170111041241/http://www.sapmi.se/om-ssr/historia/. Läst 2 januari 2017. 
  4. ^ Frängsmyr Tore, red (1995). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 3, [Lapp-Reens]. Umeå: Norrlands univ.-förl. sid. 1. Libris 1610873. ISBN 91-972484-1-X 
  5. ^ ”SSR:s historia”. Svenska Samernas Riksförbund. Arkiverad från originalet den 3 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170103021642/http://www.sapmi.se/om-ssr/historia/ssrs-historia/. Läst 2 januari 2017. 
  6. ^ ”Niila Inga slutar som ordförande för SSR”. Sveriges Radio. 20 mars 2019. https://sverigesradio.se/artikel/7180444. Läst 29 november 2021. 
  7. ^ Eira, Karen; Björne, Sara; Niia, Anna-Karin (5 juni 2019). ”Åsa Larsson Blind första kvinnan som SSR:s ordförande”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7236434. Läst 29 november 2021. 
  8. ^ ”Matti Blind Berg vald till SSRs nya förbundsordförande”. Svenska Samernas Riksförbund. 4 juni 2021. https://www.sapmi.se/matti-blind-berg-vald-till-ssrs-nya-forbundsordforande/. Läst 29 november 2021. 

Vidare läsning

  • Wallmark, Lennart (1950). ”Svenska samernas riksförbund bildat”. Samefolkets Egen Tidning 1950:4,: sid. 31 : ill..  Libris 9060287
  • Thomasson, Lars (2003). ”Efter SSR:s tre första årtionden: en mödosam väg, men också ett framgångsrikt arbete”. Samefolket 2003:9,: sid. 44-45 : ill.. 0346-0320. ISSN 0346-0320.  Libris 9123047
  • Svenska lapparnas landsmöte (1918). Svenska lapparnas landsmöte [Elektronisk resurs : i Östersund den 5-9 februari 1918]. Uppsala. Libris 17750086. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:rara-724 

Se även

Externa länkar

  • Svenska Samernas Riksförbunds webbplats
v • r
Samisk politik
Sameting
Finland · Norge · Ryssland · Sverige
Samiska politiker
Sametingstalmän · Ledamöter av Sametinget i Finland · Ledamöter av Sametinget i Norge · Ledamöter av Sametinget i Sverige
Sametingspartier
Sametingsval · Partier i Norge · Val i Sverige · Partier i Sverige
Intresseorganisationer
Övrigt