Kiselisotoper







Fördelningen av de naturliga Kiselisotoperna.

  Kisel-28 (92,23 %)
  Kisel-29 (4,69 %)
  Kisel-30 (3,1 %)

Kiselisotoper är isotoper av grundämnet kisel (Si), det vill säga atomer och kärnor med 14 protoner och olika antal neutroner.

Isotoper

Kisel har 25 kända isotoper, varav 3 är stabila (28Si, 29Si och 30Si). De utgör 92,23 %, 4,67 % respektive 3,1 % av naturligt förekommande kisel.

Den mest långlivade radioisotopen är 32Si, som är en kosmogen nuklid och bildas av kosmisk strålningsspallation av argon.[1] Dess halveringstid har fastställts till cirka 153 år (0,21 MeV), och den sönderfaller genom betaemission till 32P (som har en halveringstid på 14,263 dagar[2]) och sedan till 32S (stabil). Efter 32Si, har 31Si den näst längsta halveringstiden på 157,3 minuter. Alla andra radioisotoper har halveringstider under 7 sekunder. Den minst stabila isotopen är 43Si med en halveringstid längre än 60 nanosekunder.

Lättare radioisotoper sönderfaller till aluminiumisotoper eller magnesiumisotoper, medan tyngre isotoper sönderfaller till fosforisotoper.

Tabell

Nuklid Z N Massa (u) Halveringstid ST (%) SE (MeV) SP Spinn Förekomst (%)
22Si
14
8
 22,03453(22)# 29 ms β+ (68 %) 13,98 22Al
0+
β+ + p (32 %) 13,96 21Mg
23Si
14
9
 23,02552(21)# 42,3 ms β+ 13,98 23Al
3⁄2+#
24Si
14
10
 24,011546(21) 140 ms β+ (92 %) 10,81 24Al
0+
β+ + p (8 %) 8,938 23Mg
25Si
14
11
 25,004106(11) 220 ms β+ (63,19 %) 12,741 25Al
5⁄2+
β+ + p (36,8 %) 10,47 24Mg
26Si
14
12
 25,992330(3) 2,234 s β+ 5,066 26Al
0+
27Si
14
13
 26,98670491(16) 4,16 s β+ 4,821 27Al
5⁄2+
28Si
14
14
 27,9769265325(19)
Stabil
0+
 92,23
29Si
14
15
 28,976494700(22)
Stabil
½+
 4,67
30Si
14
16
 29,97377017(3)
Stabil
0+
 3,1
31Si
14
17
 30,97536323(4) 157,3 min β− 1,492 31P
3⁄2+
32Si
14
18
 31,97414808(5) 153 a β− 0,244 32P
0+
 Spår
33Si
14
19
 32,978000(17) 6,18 s β− 5,845 33P
(3⁄2+)
34Si
14
20
 33,978576(15) 2,77 s β− 4,601 34P
0+
35Si
14
21
 34,98458(4) 0,78 s β− (94,74 %) 10,5 35P
7⁄2−#
β− + n (5,26 %) 34P
36Si
14
22
 35,98660(13) 0,45 s β− (88 %) 7,85 36P
0+
β− + n (12 %) 4,39 35P
37Si
14
23
 36,99294(18) 90 ms β− (83 %) 37P
(7⁄2−)#
β− + n (17 %) 36P
38Si
14
24
 37,99563(15) 90 ms β− + n 37P
0+
β− 38P
39Si
14
25
 39,00207(36) 47,5 ms β− 39P
7⁄2−#
40Si
14
26
 40,00587(60) 33 ms β− 40P
0+
41Si
14
27
 41,01456(198) 20 ms β− 41P
7⁄2−#
42Si
14
28
 42,01979(54)# 13 ms β− 42P
0+
43Si
14
29
 43,02866(75)# 15 ms β−
3⁄2−#
44Si
14
30
 44,03526(86)# 10 ms β−
0+
Denna tabell: visa • redigera
Anmärkningar
  • Stabila isotoper anges i fetstil.
  • Värden markerade med # härrör inte enbart från experimentella data, men åtminstone delvis från systematiska trender.
  • Osäkerheter anges i kort form i parentes efter värdet. Osäkerhetsvärden anger en standardavvikelse, utom isotopsammansättningen och standardatommassa från IUPAC, som använder expanderade osäkerhet.
  • Nuklidmassor är givna av IUPAP Commission on Symbols, Units, Nomenclature, Atomic Masses and Fundamental Constants (SUNAMCO).
  • Isotopförekomster är givna av IUPAC Commission on Isotopic Abundances and Atomic Weights.

Källor

  1. ^ ”It's Elemental – Isotopes of the Element Silicon” (på engelska). education.jlab.org. http://education.jlab.org/itselemental/iso014.html. Läst 7 augusti 2011. 
  2. ^ ”PHOSPHORUS - 32” (på engelska). sciencegateway.org. http://sciencegateway.org/isotope/phosp32.html. Läst 15 december 2015. 
  • Isotopmassor:
    • G. Audi, A. H. Wapstra, C. Thibault, J. Blachot and O. Bersillon (2003). ”The NUBASE evaluation of nuclear and decay properties”. Nuclear Physics 729: sid. 3–128. doi:10.1016/j.nuclphysa.2003.11.001. http://www.nndc.bnl.gov/amdc/nubase/Nubase2003.pdf. 
  • Isotopsammansättning och standardatommassa:
    • J. R. de Laeter, J. K. Böhlke, P. De Bièvre, H. Hidaka, H. S. Peiser, K. J. R. Rosman and P. D. P. Taylor (2003). ”Atomic weights of the elements. Review 2000 (IUPAC Technical Report)”. Pure and Applied Chemistry 75 (6): sid. 683–800. doi:10.1351/pac200375060683. http://www.iupac.org/publications/pac/75/6/0683/pdf/. 
    • M. E. Wieser (2006). ”Atomic weights of the elements 2005 (IUPAC Technical Report)”. Pure and Applied Chemistry 78 (11): sid. 2051–2066. doi:10.1351/pac200678112051. http://iupac.org/publications/pac/78/11/2051/pdf/. 
  • Spinn och isomerdata:
    • G. Audi, A. H. Wapstra, C. Thibault, J. Blachot and O. Bersillon (2003). ”The NUBASE evaluation of nuclear and decay properties”. Nuclear Physics A 729: sid. 3–128. doi:10.1016/j.nuclphysa.2003.11.001. http://www.nndc.bnl.gov/amdc/nubase/Nubase2003.pdf. 
    • National Nuclear Data Center. ”NuDat 2.1 database”. Brookhaven National Laboratory. http://www.nndc.bnl.gov/nudat2/. Läst 1 september 2005. 
    • N. E. Holden (2004). ”Table of the Isotopes, Section 11”. i D. R. Lide. CRC Handbook of Chemistry and Physics (85th). CRC Press. ISBN 978-0-8493-0485-9 

Externa länkar

  • Kiselisotopdata från The Berkeley Laboratory Isotopes Project's (engelska)
v • r
Grundämnenas isotoper
Nuklidkarta · Lista över isotoper · Kisel · Isotop
Aluminium ← Kisel → Fosfor
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
 1 
 2 
 3 
Si
 4 
K
Ca
Sc
Ti
V
Cr
Mn
Fe
Co
Ni
Cu
Zn
Ga
Ge
As
Se
Br
Kr
 5 
Rb
Sr
Y
Zr
Nb
Mo
Tc
Ru
Rh
Pd
Ag
Cd
In
Sn
Sb
Te
I
Xe
 6 
Cs
Ba
Lu
Hf
Ta
W
Re
Os
Ir
Pt
Au
Hg
Tl
Pb
Bi
Po
At
Rn
 7 
Fr
Ra
Lr
Rf
Db
Sg
Bh
Hs
Mt
Ds
Rg
Cn
Nh
Fl
Mc
Lv
Ts
Og
La
Ce
Pr
Nd
Pm
Sm
Eu
Gd
Tb
Dy
Ho
Er
Tm
Yb
Ac
Th
Pa
U
Np
Pu
Am
Cm
Bk
Cf
Es
Fm
Md
No
Metaller Halvmetall Icke-metaller Okända kemiska egenskaper
Alkalimetall Alkalisk jordartsmetall Lantanoid Aktinoid Övergångsmetall Övrig metall Diatomisk icke-metall Polyatomisk icke-metall Ädelgas