Jerzy Kawalerowicz

Jerzy Kawalerowicz
Född19 januari 1922[1][2][3]
Hvizdets[4], Ukraina
Död27 december 2007[5][2][3] (85 år)
Warszawa[6]
BegravdPowązki militärkyrkogård
Medborgare iAndra polska republiken, Nazityskland, Folkrepubliken Polen och Polen
Utbildad vidKonstakademin i Kraków
SysselsättningFilmregissör, filmproducent, manusförfattare, regissör[7]
Befattning
Poseł na Sejm Polskiej Rzeczypospolitej Ludowej[8]
Politiskt parti
Polska förenade arbetarpartiet ()
MakaLucyna Winnicka
Utmärkelser
Guldmedalj "Zasłużony Kulturze Gloria Artis"
Medalj för 30-årsjubileet av folkets Polen
Arbetets baners order, första graden
Medalj för 40-årsjubileet av folkets Polen
Medalj för 10-årsjubileet av folkets Polen
Storkors av Polonia Restituta
Redigera Wikidata

Jerzy Franciszek Kawalerowicz, född 19 januari 1922 i Gwoździec, Polen, död 27 december 2007 i Warszawa, var en polsk filmregissör som debuterade med sin första film 1952. 1955 blev han ledare över filmproduktionsgruppen vid namn Kadr. Han har blivit känd för psykologiskt intima filmer.

Utvald filmografi

  • Gromada (1952)
  • Celuloza (1953)
  • Pod gwiazdą frygijską (1954)
  • Cień (1956)
  • Krigets rätta ansikte (Prawdziwy koniec wielkiej wojny, 1957)
  • Nattåg (Pociąg, 1959)
  • Nunnan och djävulen (Matka Joanna od Aniołów , 1961)
  • Faraon (1966)
  • Maddalena (1971)
  • Presidentens död (Śmierć prezydenta , 1978)
  • Spotkanie na Atlantyku (1980)
  • Austeria (1983)
  • Jeniec Europy (1989)
  • Bronsteins Kinder (1991)
  • Quo Vadis? (2001)

Referenser

Noter

  1. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Кавалерович Ежи”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Jerzy Kawalerowicz, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Кавалерович Ежи”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.wprost.pl .[källa från Wikidata]
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.acmi.net.au .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, bs.sejm.gov.pl .[källa från Wikidata]