Hagaparkens ekonomibyggnad

von Chiewitz' ritning från 1849

Hagaparkens ekonomibyggnad är en ekonomibyggnad i Hagaparken i Solna. Den ursprungliga byggnaden låg strax väster om Haga slott och revs 1932. På samma plats uppfördes nuvarande ekonomibyggnad.

Desprez, ruinbyggnad från 1788
Dagens ekonomibyggnad från 1932

Den ursprungliga ekonomibyggnaden uppfördes i slutet av 1780-talet efter Olof Tempelmans ritningar med fasader av Louis Jean Desprez. Till en början hade Desprez gestaltat byggnaden som en ruin. Det passade i konceptet att Hagaparken skulle bli en sorts upplevelsepark för Gustav III och hans närmaste. Desprez var teaterdekoratör på Gustav III:s operahus och konungen gillade förmodligen Desprez grepp med en nyttobyggnad av teatral karaktär.[1]

Ruinbyggnaden i ritningsförslaget från 1788 var svängd och hade stora välvda fönsteröppningar, de två yttersta fönstervalven var gestaltade som halva, delvis rivna byggnadsdelar. Vid ena gaveln placerade Desprez ett torn. Tornet realiserade även i det förslag som slutligen kom till utförande.

Det blev en tvåvåningslänga i vinkel med tornet vid norra gaveln. Tornets höga, krenelerade takkrön syns på många äldre illustrationen över Hagaparken. Byggnaden innehöll rum för olika specialister som tjänstgjorde vid kungens måltider. Här bodde bland annat lakejer, vaktmästare, silvertvätterska, munskänkar, konditor, köksmästare och köksgossar. Byggnaden innehöll även ett kök och rum för kökspersonalen.[2]

På 1850-talet byggdes ekonomibyggnaden om efter ett ritningsförslag som Georg Theodor Chiewitz hade upprättat 1849. Hans ritning visar en riddarborgsliknande byggnad med kreneleringar och tre låga torn med samma höjd som takkrönet. I samband med denna ombyggnad försvann även Desprez’ karakteristiska hörntorn.

År 1932 revs hela anläggningen och ersattes av nuvarande ekonomibyggnad som hade gestaltats av slottsarkitekten Ragnar Hjorth med huslängor kring en innergård.[3] Nuvarande ekonomibyggnad omfattar 904 kvadratmeter.[4] I samband med att Haga slott blev bostad för kronprinsessan Victoria och prins Daniel inhägnades ekonomibyggnaden tillsammans med slottet och dess närmare omgivning.

Referenser

Noter

  1. ^ Sjöström (2010), s. 62.
  2. ^ Sjöström (2010), s. 264.
  3. ^ Sjöström (2010), s. 313.
  4. ^ Joachim Kerpner (24 april 2009). ”Välkomna hem till Haga”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/victoriagiftersig/article4981112.ab. Läst 21 augusti 2011. 

Tryckta källor

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Hagaparkens ekonomibyggnad.
    Bilder & media
v  r
Byggnader och anläggningar i Hagaparken
Koordinatmärkta artiklar i Wikimap
Fullbordade byggnader
Amor och Psyketemplet (revs 1869)  Ekonomibyggnaden (revs 1932)  Ekotemplet  Finnstugorna  Gamla Haga  Gustav III:s paviljong  Haga källa  Hagaparkens grindar  Haga slott  Haga tingshus  Kinesiska paviljongen  Koppartälten  Stallmästaregården  Prins Gustafs monument  Turkiska kiosken  Villa Ädelsten  Övre Haga
Koppartälten
Ej fullbordade byggnader
Planerade byggnader
Övrigt
Brunnsviken  Gondolen Delfinen  Gondolen Galten  Grottberget  Fjärilshuset  Gustav III:s block  Haga parkmuseum  Haga kulle  Hagaparkens pelouse  Hagaparkens urnor  Haga Trädgård  Hagasessorna  Hagaspåret  Kungliga begravningsplatsen  Galären Lyckans tempel  Nätdragande morianer (hitflyttad 1863)  Pipers generalplan för Haga lustpark  Vasaslätten
Portal:Stockholm