Dubbeldiagnos

Dubbeldiagnos är inom psykiatrin en form av komorbiditet som innebär att en person dels har en psykiatrisk diagnos, som (schizofreni, andra psykostillstånd, bipolär sjukdom eller personlighetsstörning), dels missbrukar alkohol eller andra substanser.

Personer med dubbeldiagnos skickas ofta mellan akutmottagningar, psykiatrimottagningar och behandlingshem. Ett stort problem är att få vårdgivare har kompetens för flera olika diagnoser, och på så sätt hamnar dessa patienter mellan stolarna. Dubbeldiagnoser kan bero på både genetiskt och socialt arv.

Bland allmänheten används benämningen även om en person som har flera diagnoser, exempelvis både har ADHD och autism.[1]

Referenser

  1. ^ Meijer, Cicci (2019-08-19): "”Mitt liv som mamma till en son med ADHD och Aspergers syndrom har gjort mig både stark och svag". hjarnfonden.se. Läst 19 juni 2020.

Se även


v  r
Psykiska störningar och beteendestörningar
Affektiva
Bipolär sjukdom (Typ I · Typ II · Cyklotymi) · Depression (Atypisk · Dystymi · Egentlig · Melankoli · Årstidsbunden) · Mani (Hypomani)
Drogutlösta
Fysiologiska
Postnatala
Sexuella
Anorgasmi · Erektil dysfunktion · Frigiditet · För tidig utlösning · För sen utlösning · Hypersexuell störning · Sexuell anhedoni
Sömnstörningar
Försenad sömnfasstörning · Hypersomni · Insomni · Parasomni (Nattskräck)
Ätstörningar
Hos vuxna
Beteende
Personlighet
Utvecklingsrelaterade
Autismspektrum
Utan intellektuell funktionsnedsättning (nivå 1 · nivå 2)  · Med intellektuell funktionsnedsättning (nivå 1 · nivå 2 · nivå 3) · Tidigare diagnoser, fortsatt i begränsat bruk (Aspergers syndrom) · Tidigare diagnoser, tanga ur bruk (Autism · Atypisk autism)
Beteende
Neurotiska
Dissociativa
Somatoforma
Ängsliga
Organiska
Demens
Övriga
Psykotiska
Schizofreni
Vanföreställningar
Övergående