Bror Marklund

Bror Marklund
Född	3 december 1907[1][2] Husum, Sverige
Död	18 juli 1977[1] (69 år) Tännäs församling, Sverige
Medborgare i	Sverige[3]
Sysselsättning	Skulptör[4], universitetslärare
Arbetsgivare	Kungliga Akademien för de fria konsterna
Utmärkelser
Prins Eugen-medaljen (1962) Sergelpriset (1965)
Redigera Wikidata

Bror Hjalmar Marklund, född 3 december 1907 i Husum, Grundsunda församling i Västernorrlands län, död 18 juli 1977 i Katarina församling i Stockholm, var en svensk skulptör.

Biografi

Bror Marklund blev tidigt föräldralös, och fick utbildning till snickare i Umeå. År 1926 blev han ornamentbildhuggare i Stockholm, och 1928 elev till Carl Milles och Nils Sjögren vid Konstakademien, där han påverkades av Aristide Maillol och Despiaus. Mellan 1934 och 1936 reste han i Italien och Frankrike som stipendiat. I Paris tecknade han vid Maison Watteau och Académie Colarossi. Modernismen hade nått avsevärt längre i Frankrike och Bror Marklund tog särskilt intryck av Ossip Zadkine och Henri Laurens. Andra som lämnade spår i hans konst var Pablo Picasso och Henry Moore. Hans konst har beskrivits som eroticistisk primitivism, rå hednisk stil blandad med medeltida drag, och med brutalitet, uråldrighet och det monumentala som genomgående tema. Själv sade han: "Att göra en vacker grunka, det blev aldrig av".

Bror Marklunds första ateljé var vid Tungelsta, den andra var kyrksalen ovanför Ungkarlshotellet Glasbruket på Söder i Stockholm som på 1700-talet varit ett hem för fallna kvinnor. Under en period hyrde han kapellet på Överjärna gård som ateljé. Han hade även en ateljé i Funäsdalen i Härjedalen, där han trivdes bäst.

Historiska museet utlyste i juli 1938 en tävling om bronsportar till dess byggnad. Bror Marklund vann tävlingen mot över 42 konkurrenter, och därmed blev han en av sin samtids mest berömda konstnärer. Portarna har mottot "Fädernas arv", och är inspirerade av Jan Fridegårds roman Trägudars land (1940), Picassos Guernica, indisk konst och Fröstatyetten från 1000-talet. Några av portarnas huvudmotiv är en havande kvinna, Oden, och Ansgar.

År 1959 efterträdde Bror Marklund Bror Hjorth som professor i teckning vid Konsthögskolan, och blev ledamot av Konstakademien 1953.

Familj

Bror Marklund var son till bagaren Hjalmar Marklund och Beda Larsson. Han var gift två gånger, första gången 1935–1945 med Margit Eleonora Forsberg, och andra gången från 1946 med skådespelerskan Gun Robertson. Även en av hans bröder, Oskar William Marklund, blev skulptör.

Utmärkelser

Marklund erhöll flera priser under sin livstid, bland andra Kungens medalj och Sergelpriset.

Hans sommarateljé i Funäsdalen skänktes till Örnsköldsviks kommun efter hans bortgång. Den flyttades sedan, och placerades vid Örnsköldsviks museum och konsthall.

Örnsköldsviks kommun har instiftat ett stipendium till hans minne.

Offentliga verk i urval

• Sittande gosse (1936), brons, utanför Norrköpings konstmuseum, Odenplan i Stockholm och vid torget i Västertorp, Stockholm
• Badande ungdom (1937), brons, Varbergs torg (springbrunn) 57°6′18.2″N 12°15′2.8″Ö / 57.105056°N 12.250778°Ö / 57.105056; 12.250778
• Historiens portar (1939-1952), bronsportar till Historiska Museets fasad, Stockholm, samt relief i brons ovanför (1959) och fyra fasadskulpturer i järn (1960) 59°20′4.9″N 18°5′27.2″Ö / 59.334694°N 18.090889°Ö / 59.334694; 18.090889
• Thalia (1944), brons (tidigare gips), foajén till Malmö Stadsteater^[5] 55°35′47.1″N 12°59′46.8″Ö / 55.596417°N 12.996333°Ö / 55.596417; 12.996333
• Flyktingmonumentet i Sibbarp i Malmö (1950), granit 55°34′21.5″N 12°54′4″Ö / 55.572639°N 12.90111°Ö / 55.572639; 12.90111
• Kvinna (1950-1953), ekebergsmarmor, Norrköpings konstmuseum 58°34′59.1″N 16°11′26.1″Ö / 58.583083°N 16.190583°Ö / 58.583083; 16.190583
• terrassräcke i gjutjärn vid Folkets hus i Karlskoga (1953) 59°19′30.3″N 14°31′4.4″Ö / 59.325083°N 14.517889°Ö / 59.325083; 14.517889
• Mor och barn (1956), brons, innegården i Kanslihuset vid Mynttorget, Stockholm 59°19′35.8″N 18°4′3.6″Ö / 59.326611°N 18.067667°Ö / 59.326611; 18.067667
• portalomfattning i gjutjärn till Stockholms polishus (1957) 59°19′54.9″N 18°2′25.8″Ö / 59.331917°N 18.040500°Ö / 59.331917; 18.040500
• klocktorn i gjutjärn för stadshuset i Kiruna (1962-1963) 67°51′8.7″N 20°13′22″Ö / 67.852417°N 20.22278°Ö / 67.852417; 20.22278
• Gestalt i storm (1964), brons, utanför färjeterminalen i Trelleborg 55°22′22.6″N 13°9′19.9″Ö / 55.372944°N 13.155528°Ö / 55.372944; 13.155528
• Gycklarna (1966), brons, Årsta torg, Stockholm 59°17′50.9″N 18°3′8.8″Ö / 59.297472°N 18.052444°Ö / 59.297472; 18.052444
• bronsportar (1967), SE-bankens huvudkontor, Sergels Torg, Stockholm 59°19′59″N 18°3′56.8″Ö / 59.33306°N 18.065778°Ö / 59.33306; 18.065778
• skulpturgrupp på Kyrktorget i Värnamo (1970) 57°10′59.9″N 14°2′53.1″Ö / 57.183306°N 14.048083°Ö / 57.183306; 14.048083
• Gestalt i storm (1972), brons, vid Sveriges ambassad i Moskva 55°42′59.4″N 37°30′55.6″Ö / 55.716500°N 37.515444°Ö / 55.716500; 37.515444
• DNA-molekyl (1977), brons, Uppsala Biomedicinska Centrum, Uppsala 59°50′31.9″N 17°38′2.6″Ö / 59.842194°N 17.634056°Ö / 59.842194; 17.634056

Bror Marklund gjorde också scenografin till August Strindbergs Mäster Olof, uppförd i Alf Sjöbergs regi på Dramatiska teatern i Stockholm 1972.

Marklund är representerad vid bland annat Nationalmuseum^[6] och Moderna museet^[7] i Stockholm och Arkivet för dekorativ konst^[8].

Fotogalleri

• 
  Flyktingmonumentet i Sibbarp i Malmö
• 
  Sittande pojke i Malmö
• 
  Gestalt i storm i Umeå
• 
  Badande ungdom i Varbergs torg
• 
  Sittande pojke i Stockholm
• 
  Siffercyklon i Stockholm
• 
  Vid källan i Stockholm
• 
  Mor och barn i Stockholm
• 
  Kasper Salin pris-plaketten i Stockholm
• 
  Räcke i Karlskoga
• 
  Räcke i Karlskoga
• 
  Komposition i emalj i Eskilstuna
• 
  Historiska museet i Stockholm
• 
  Gycklarna i Stockholm
• 
  Konst vid porten till Polishuset i Stockholm
• 
  Reliefter i Karlslunda kyrka
• 
  Porten till den före detta militärstabsbyggnaden Österhus på Kyrkgatan 53 i Östersund

Bibliografi

• Katalogen till utställningen Bror Marklund, bilder till Strindbergs Mäster Olof i Gummesons konsthall, 1972
• Wretholm, Eugen Adolf (1973). Bror Marklund. Publikation / Sveriges allmänna konstförening (SAK), 0347-2515 ; 82. Stockholm: Sveriges allmänna konstförening. Libris 592817 

Källor

• Marklund, Bror H i Vem är det 1977, sid 697
• Svenska män och kvinnor
• Bror Hjalmar Marklund i konstlexikonet Amanda

Noter

Vidare läsning

• Meyerson, Åke: Bror Marklund i Svenskt biografiskt lexikon (1985-1987)

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Bror Marklund.
  Bilder & media
• Örnsköldsviks museum och konsthalls webbplats
• Webbplats om Bror Marklund