Louis Gerhard De Geer

Født18. juli 1818
Sveriges flagg Finspång i SverigeDød24. september 1896 (78 år)
Sveriges flagg Skåne i SverigeBeskjeftigelsePolitiker, jurist, universitetslærer Rediger på WikidataUtdannet vedUppsala universitet (1836–)[1]FarGerhard de Geer[2][1]MorFreiin Henriette Charlotte Lagerstråle[1][3]BarnLouis De Geer[1]
Gerard De Geer[1]PartiSkånska Partiet (1873–1875)[1]
Skånska Partiet (1883–1885)[1]
Centern (1885–1887)[1]NasjonalitetSverigeMedlem av
6 oppføringer
Kungliga Vetenskapsakademien (1862–)
Svenska Akademien (1862–)[4][1][5]
Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund (1882–) (æresmedlem)
Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (1859–) (æresmedlem)
Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg (1863–) (æresmedlem)
Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala (1883–) (æresmedlem)
Utmerkelser
6 oppføringer
Serafimerordenen (1860)
Æresdoktor ved Lunds Universitet (1868)
Æresdoktor ved Uppsala universitet (1893)
En af rikets herrar (1858)
Storkorskommandør av Nordstjerneordenen (1858)
Storkors av St. Olavs Orden (1864)
Sveriges statsminister1876–1880ForgjengerIngenEtterfølgerArvid Posse
Louis Gerhard De Geer på Commons
Louis De Geer portrettert av Elis Jacobson 1884.

Louis Gerard De Geer (født 18. juli 1818 på Finspång slott i Östergötlands län, Sverige, død 24. september 1896 på Hanaskogs slott i Skåne)[6] var en svensk friherre, liberal politiker og embetsmann.[7] Han var riksdagsmann 1853–1888, justitiestatsminister 1858–1870 og 1875–1876, justitieminister 1876–1879 samt Sveriges første statsminister 1876–1880. De Geer regnes som skaperen av riksdagsordningen som for en stor del gjaldt i Sverige fra slutten av 1800-tallet og frem til grunnlovsreformene på begynnelsen av 1970-tallet.

Hedersbetegnelse

Etter De Geers avgang som statsminister i 1880 stemte riksdagen igjennom at han skulle få hele statsministerlønnen (18 500 kroner) i pensjon, med begrunnelsen "För De Geers förtjänster om det allmänna".[7]

De Geer fikk en stor mengde hedersbetegnelser. I 1859 ble han æresmedlem i Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, i 1862 ble han medlem av Svenska akademien (på stol 17 etter Anders Magnus Strinnholm) og av Kungliga Vetenskapsakademien samt i 1863 æresmedlem i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg, i 1882 æresmedlem av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund og i 1883 av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala. 5. mai 1860 mottok han Serafimerordenen.[8]

Referanser

  1. ^ a b c d e f g h i Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, oppført som De Geer af Finspång i Stockholm, Louis G, verkets språk svensk, Svenskt porträttarkiv sj9PGLAlnmUAAAAAABfMnQ, side(r) 75, bind 1, besøkt 28. mars 2022[Hentet fra Wikidata]
  2. ^ Svenskt biografiskt lexikon, «Louis G De Geer», Svensk biografisk leksikon-ID 17356[Hentet fra Wikidata]
  3. ^ Genealogics[Hentet fra Wikidata]
  4. ^ church death record, «Kviinge kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/LLA/13222/F I/2 (1895-1937), bildid: 00135555_00006, sida 3», side(r) 3, Nationell Arkiv Databas SE/LLA/13222/F I/2, «10,Sept,24,1,-,Louis De Geer, Friherre f.d. justitie..statsminister, en af de arton i Sv. Alademin m.m. Hanaskog...Lunginflammation»[Hentet fra Wikidata]
  5. ^ Svenska Akademin ledamotsregister de-geer-louis, besøkt 15. juli 2020[Hentet fra Wikidata]
  6. ^ Therm^enius. «Louis G De Geer» (svensk). Riksarkivet. Besøkt 15. desember 2016. 
  7. ^ a b De Geer, 8. Louis Gerhard i Nordisk familjebok (2. utgave, 1907)
  8. ^ «Fick Sveriges finaste orden - Serafimerorden» (svensk). expressen.se. 11. februar 2004. Besøkt 15. desember 2016. 

Eksterne lenker

  • (en) Louis De Geer (1818-1896) – kategori av bilder, video eller lyd på Commons Rediger på Wikidata
  • Wikiquote: Louis De Geer (1818-1896) – sitater
  • De Geer om politiske partier
  • Hela selvbiografien Minnen (1892)
  • De Geer, Louis i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (2. utgave, 1906)
Forgjenger:
 Claës Günther  		Sveriges justitiestatsminister
 Etterfølger:
 Axel Adlercreutz 
Forgjenger:
 Anders Magnus Strinnholm  		Svenska Akademien,
Stol nr 17
(1862–1896)
 Etterfølger:
 Pehr Ehrenheim 
Forgjenger:
 Ludvig Theodor Almqvist  		President för Svea hovrätt
 Etterfølger:
 Karl Johan Berg 
Forgjenger:
 Edvard Carleson  		Sveriges justitiestatsminister
 Etterfølger:
 Seg selv
Sveriges statsminister
Sveriges justitieminister 
Forgjenger:
 Seg selv
Sveriges justitiestatsminister  		Sveriges statsminister
 Etterfølger:
 Arvid Posse 
Forgjenger:
 Seg selv
Sveriges justitiestatsminister  		Sveriges justitieminister
 Etterfølger:
 Ludvig Teodor Almqvist 
Forgjenger:
 Første innehaver av embetet  		Generaldirektör för Fångvårdsstyrelsen
(februar 1855–mai 1855)
 Etterfølger:
 Gustaf Fridolf Almquist 
Denne artikkelen er en spire. Du kan hjelpe Wikipedia ved å utvide den.
Oppslagsverk/autoritetsdata
Store norske leksikon · Store Danske Encyklopædi · Svenskt biografiskt lexikon · Svenske Litteraturbanken · Prabook · Brockhaus Enzyklopädie · Nationalencyklopedin · BIBSYS · Geni · WikiTree · VIAF · GND · LCCN · ISNI · LIBRIS