Minkowskiren desberdintza

Analisi matematikoan, Minkowskiren desberdintzak, Hermann Minkowskik formulatua, Lp espazioak bektore-norma bat duten bektore-espazioak direla ezartzen du. Bira S espazio neurgarri bat, 1 ≤ p ≤ ∞ eta f eta g Lp(S)-ko elementuak. Orduan, f + g ere Lp(S)-koa da, eta honako hau betetzen da:

f + g p f p + g p {\displaystyle \|f+g\|_{p}\leq \|f\|_{p}+\|g\|_{p}}

berdintza 1 < p < ∞ kasuan da, baldin eta soilik f eta g guztiz linealki mendekoak badira, λ {\displaystyle \lambda } ≥ 0 baten baterako f = λ {\displaystyle \lambda } g edo g = λ {\displaystyle \lambda } f dela esan nahi duena.

Minkowskiren desberdintza Lp(S)-ko desberdintza triangeluarra da.

Hölderen desberdintza bezala, Minkowskiren desberdintza segida eta bektoretarako ere zehatz daiteke honela:

( k = 1 n | x k + y k | p ) 1 / p ( k = 1 n | x k | p ) 1 / p + ( k = 1 n | y k | p ) 1 / p {\displaystyle \left(\sum _{k=1}^{n}|x_{k}+y_{k}|^{p}\right)^{1/p}\leq \left(\sum _{k=1}^{n}|x_{k}|^{p}\right)^{1/p}+\left(\sum _{k=1}^{n}|y_{k}|^{p}\right)^{1/p}}

Zenbaki erreal (edo zenbaki konplexu) x1, ..., xn, y1, ..., yn guztietarako, non n S-ren kardinala den (S-ren elementuen kopurua).

Frogapena

Lehenik, frogatuko dugu f+g baturak p-norma finitua duela, baldin f eta g biek badute, hori ondorengotik segitzen da,

| f + g | p 2 p 1 ( | f | p + | g | p ) {\displaystyle |f+g|^{p}\leq 2^{p-1}(|f|^{p}+|g|^{p})}

Alabaina, hor erabiltzen da h ( x ) = x p {\displaystyle h(x)=x^{p}} funtzio ganbila izatea R + {\displaystyle \mathbb {R} ^{+}} multzoan ( p {\displaystyle p} > 1 bada) eta horregatik, a eta b positiboak badira, orduan,

( 1 2 a + 1 2 b ) p 1 2 a p + 1 2 b p {\displaystyle \left({\frac {1}{2}}a+{\frac {1}{2}}b\right)^{p}\leq {\frac {1}{2}}a^{p}+{\frac {1}{2}}b^{p}}

Beraz,

( a + b ) p 2 p 1 a p + 2 p 1 b p {\displaystyle (a+b)^{p}\leq 2^{p-1}a^{p}+2^{p-1}b^{p}}

Orain, ( f + g p ) {\displaystyle (\|f+g\|_{p})} adierazpenaz hitz egin daiteke. Zero bada, Minkowskiren desberdintza betetzen da. Orain, demagun ( f + g p ) {\displaystyle (\|f+g\|_{p})} ez dela zero. Hölderen desberdintza erabiliz

f + g p p = | f + g | p d μ {\displaystyle \|f+g\|_{p}^{p}=\int |f+g|^{p}\,\mathrm {d} \mu }
( | f | + | g | ) | f + g | p 1 d μ {\displaystyle \leq \int (|f|+|g|)|f+g|^{p-1}\,\mathrm {d} \mu }
= | f | | f + g | p 1 d μ + | g | | f + g | p 1 d μ {\displaystyle =\int |f||f+g|^{p-1}\,\mathrm {d} \mu +\int |g||f+g|^{p-1}\,\mathrm {d} \mu }
H o ¨ lder ( ( | f | p d μ ) 1 / p + ( | g | p d μ ) 1 / p ) ( | f + g | ( p 1 ) ( p p 1 ) d μ ) 1 1 p {\displaystyle {\stackrel {{\text{H}}{\ddot {\text{o}}}{\text{lder}}}{\leq }}\left(\left(\int |f|^{p}\,\mathrm {d} \mu \right)^{1/p}+\left(\int |g|^{p}\,\mathrm {d} \mu \right)^{1/p}\right)\left(\int |f+g|^{(p-1)\left({\frac {p}{p-1}}\right)}\,\mathrm {d} \mu \right)^{1-{\frac {1}{p}}}}
= ( f p + g p ) f + g p p f + g p {\displaystyle =(\|f\|_{p}+\|g\|_{p}){\frac {\|f+g\|_{p}^{p}}{\|f+g\|_{p}}}}

Minkowskiren desberdintza lortzen da bi aldeak bider f + g p f + g p p {\displaystyle {\frac {\|f+g\|_{p}}{\|f+g\|_{p}^{p}}}} egitean.

Kanpo estekak

Autoritate kontrola
  • Wikimedia proiektuak
  • Wd Datuak: Q755092
  • Wd Datuak: Q755092